För ungefär tre år sedan lanserade kommunen OpenDataUmeå, en portal med olika dataset som även speglas till den nationella dataportalen dataportal.se.
Idag har Umeås portal 285 olika dataset tillgängliga med data om allt från badvattentemperaturer och radonmätningar till leverantörsfakturor och utlåningsstatistik för biblioteken i Umeå kommun. Flest dataset handlar om energiförbrukning på olika platser och kommer från Umeå Energi – ett av många kommunala bolag som uppmuntrats att använda portalen. Av kommunens egna dataset har nästan alla licensen CC0, det vill säga att man fritt kan använda dessa data utan att ens behöva uppge källa.
“Av kommunens egna dataset har nästan alla licensen CC0”
Sex av dessa dataset handlar om bygglov och det går bland annat att se hur många ärenden som handläggs, när flest ansökningar inkommer, hur många som har beviljats bygglov samt hur lång handläggningstiden är i snitt. Dessutom finns det data om både pågående och gällande detaljplaner samt beslut om rivningslov, startbesked och liknande.
Bygglovsdata är främst inriktade mot politiker och allmänhet, men det har även visat sig att den kommuninterna användningen blivit mycket större än vad Nicklas Fryksten, chef på bygglovsavdelningen, hade kunnat ana.
– Vi vill vara transparenta och visa vad vi gör med skattebetalarnas pengar, men för mig som chef som styr verksamheten på avdelningsnivå är det samtidigt väldigt intressant att så enkelt kunna visa för mina medarbetare och våra politiker hur vi ligger till med exempelvis handläggningstider och ärendemängder, säger Nicklas Fryksten.
Sedan ett år tillbaka visualiseras aktuella data på en skärm i fikarummet eller korridoren där medarbetarna ofta passerar. Det som i huvudsak redovisas för nämnden när det gäller uppföljningar är skärmdumpar från deras sidor.
Vi vill vara transparenta och visa vad vi gör med skattebetalarnas pengarNicklas Fryksten, chef på bygglovsavdelningen Umeå kommun
– Vi ligger oftast väldigt bra till när det gäller handläggningstider för bygglov och det ska vi vara stolta över. Att visa upp data på en skärm där alla går förbi är ett sätt att visa upp hur duktiga vi är, säger Nicklas Fryksten.
Att den interna användningen närmast har blivit en större succé än den externa användningen ska inte tolkas som ett bakslag utan är positivt. Det menar Maria Söderlind, som arbetar övergripande med öppna data i Umeå kommun.
– Det är väldigt bra att öppna dataportalen används mycket internt, för då kan man lättare hitta felaktigheter i data och system vilket i slutändan skapar en högre kvalitet, säger Maria Söderlind.
Förutom Marias hjälp med öppna data har bygglovsavdelningen haft stor hjälp av verksamhetsutvecklaren Stefan Eriksson som jobbar heltid med bland annat digitalisering på avdelningen.
En nyckel till framgång är de visualiseringar som lätt går att klicka sig fram till i portalen. Förutom en API-konsol går det att visualisera data i diagram och även med en karta som bakgrund.
– Saker och ting är mycket lättare att förstå när vi visar upp visualiseringar. Det gör att även personer som inte är programmerare lätt kan ta del av våra data, säger Maria Söderlind.
Mest nedladdade data är geografiska områden och även radonmätningar är populära.
Fotnot: Portalen skapades som en del av EU-projektet RUGGEDISED, som ingår i Horizon 2020 – EU:s ramprogram för forskning och innovation.
Fakta och lärdomar
- OpenDataUmeå är Umeå kommuns portal med öppna data
- Portalen har 285 dataset som även speglas till dataportal.se
- Nyckeln till framgång är de visualiseringar som portalen erbjuder
- Bygglovsenheten har upplevt ett stort internt intresse för sina data
- Mest nedladdade data är geografiska områden
Foto i toppen av artikeln: Henke Olofsson
